wrk

Jag vet inte vad jag ska skriva, men jag känner
nånting inombords och jag skriver tills känslan tar slut.

Igår var jag med mamma på Scandic CH för en peppkurs. Hon arbetar med Aloe Vera, hade en kurs så att de som arbetar för henne skulle få motivation och inspiration, och hon ville att jag skulle följa med.
Jag var där och jag blev så ruskigt motiverad.
En kille tjänade 100 000 -
300 000 / månaden.
PER MÅNAD!
Han jobbade inte ens, utan han hade jobbat på som fan i 5-10 år och nu är han ekonomiskt oberoende. Förstår ni hur häftigt det är?

Jag har redan två jobb, och jag vet inte om jag skulle vilja ha ett tredje. Men jag vill verkligen inte jobba inom vården, eller som dealer hela livet. Jag vill ha möjligheter, jag vill förverkliga mig själv och mina drömmar.
Jag vill ut och resa, jag vill kunna göra vad jag vill, när jag vill utan att behöva tänka på pengar och det kommer jag inte att kunna göra på det som jag gör nu. Jag vill ha en stabil framtid för min familj, jag vill kunna unna mig saker jag inte kunnat göra tidigare.

Frågan är bara vad mitt hjärta tycker. Jag börjar och ser vad
magkänslan blir sen. Om jag ska fortsätta eller inte.
På ett sätt känns det som att jag vill fortsätta i mammas
fotspår och bli framgångsrik, men på ett annat sätt så
vill jag inte, för att just nu känns det inte som om jag har lusten.
Jag vill fortsätta, som mamma, och om jag inte gör det
så känns det som att jag går miste om någonting.
Jag ska gå klart skolan, sen ska jag köra på, på en gång.
Jag ska ha 100 000 när jag är 22 och vara med till USA,
jag ska vara miljonär när jag är 30.

Just nu är det mycket, mycket med äldreboendet och casinot.
Det kommer i vågor, först är det kolugnt men sen kommer det
som en riktig våg av arbete och man riktigt sliter arslet av sig.

Anyway, jag sov med mamma på hotellet och åt frukost där imorse.
Efter utbildningen så satt vi i baren och pratade, det var jättemysigt
och jag är glad att jag fick träffa mamma.

Man har så otroligt lite tid och det är synd att det ska
krävas något fruktansvärt för att få en att inse det.
Jag har bestämt mig för att bjuda på mig själv.
Våga, vinna och skratta åt det jag gör konstigt.
Man är väl inte mer än mänsklig?
Jag kör så att det ryker, för att jag har inget att förlora.

Ikväll blir det fotboll, på O'learys.
Vi har bokat bord till kl 20.00. Först bokade vi för 4 personer,
sen ändrade vi det till 5 personer och nu kanske vi måste ändra
till 6 personer. Roligt och omständigt.
Det verkar iaf som att det blir jag, Nattis, Joel, Annica, Jonas och Jessica.
Sverige ska vinna, såklart.

Speaking of which, jag har inte fått igång mobilbloggen.
Någon som kan hjälpa mig?
Jag har en w850i, kan man ens blogga med sådana?
Vore trevligt att blogga på språng, häftigt.

Nu måste jag verkligen gå på toaletten och sen ska jag diska.

Puss