it's like rain

Tjoho.

Här sitter jag, alone. Väntar på att klockan ska bli 22 så att jag ska få börja röra mig ner mot stora scenen för att se Hoffmaestro! Jag längtar verkligen.
Det ska bli mysigt, och en upplevelse. Stå och gunga i takt med deras musik en torsdagkväll är inte helt fel.
Jag har smsat massa med Jessica, jag saknar henne nu. De sitter på en pub någonstans på Irland.. En månad utan någon man tidigare spenderat hela somrarna med är som det är. Men vad gör det?
På lördag förmiddag ses vi, äntligen. Och då blir det draaag!

Jonas och Mårten gick ner på stan vid 19.45 kanske, de ville se The Poodles men jag kände inte riktigt för det så jag stannade hemma. Tänkte försöka sova lite men det gick inte så jäkla bra, jag har inte somnat än och kommer nog inte att göra det heller så.
Jag har jobbat idag iaf, och nu är jag ledig tre hela veckor och det ska bli så underbart skönt!

Imorgon är det fredag, och det händer nog inte så mycket för min del då. Blir nog att ta det lugnt hela dagen, sen vid 22 snåret ska jag ner på stan och se Cash is King, ett band som gör Johnny Cash covers. Hyllar honom, kalla det vad ni vill. Bra ska det bli i alla fall.

Jag längtar tills på lördag, fast just nu är jag bara trött och vill krypa ner och sova. Faktiskt. Men det kommer att bli hyvens på lördag. Ett himlans drag.
Jätteroligt. Ett stort grattis till Jonas som fyller 18 på lördagen. Ett pre-födelsedags-grattis.

Nu kommer Jonas och Mårten dundrande in i trappuppgången. Jag bara väntar på att dem smäller upp dörren i ett försök att skrämma livet ur mig. Men jag lovar, jag är beredd..

HA!
Där kom det, och jag blev inte rädd!

Jag hoppas för övrigt att min älskade mamma har det jättebra i USA, har inte hört något ännu men ska slänga iväg ett mejl eller två. Det är så vi håller kontakt nuförtiden. Mejl.
Pöh.
Jag ska även bränna ut Forgetting Sarah Marshall, eftersom Jessica ville se den nu i helgen. Her wish is my command, nästan likadant som Anden, som jag nämner i tidigare inlägg.
Tänk på det!

Jag träffade även min kära syster idag, och det riktigt lyste om henne. Det verkar som om hon hittat rätt nu, i alla fall till 94%. Hon är fortfarande ung så hon kommer att hitta de kvarvarande 6% inom en snar framtid. Jag älskar när hon är glad, när det lyser så om henne. Trust me, I do!
Det hjälpte nog att klippa lite i håret kära syster, eller vad säger du?
Vi har alltid haft en jäkligt bra kontakt med varandra, kan verkligen anförtro mig åt henne, ändå sedan jag var liten.
Jag kommer ihåg när jag råkade slå ner dörrlisten/dörrkarmen och inte vågade berätta för pappa. Då gömde Sara den bakom dörren, och lovade mig att inte säga något. Det gjorde hon inte heller, men pappa såg det dock efter ett tag. Haha.

Nu ska jag gå och vara lite social med mina gäster. Mhihi.

Puss och tack, universum.