Jag vet vad jag är

Jag har väldigt länge funderat på om jag är konstig som inte känner mig hemma i det som är mitt hemland. Mitt födelseland, där jag växt upp och levt snart 19 år av mitt liv.
Jag har alltid haft en längtan inombords, en längtan som jag inte har kunnat sätta fingret på förräns nu.
Jag har sagt det flera gånger, men det är inte förräns nu jag förstår att jag och Sverige passar inte ihop, mitt hem är någon annanstans.

Nu vet jag vad det heter.
Jag är transnationell. Transsexuella personer kan ju känna att de föddes i fel kropp.. Jag föddes i fel land.
Jag har trott att jag varit ensam, att jag varit konstig som känt såhär. Non-patriotic, kalla det vad du vill. Men det är jag inte. Läste i Lazy Girls blogg, hennes inlägg trans-portation där hon drar paralleller från transsexualitet till sin, som hon kallar det, transnationalitet - att inte känna sig hemma i sitt eget land.
"Man kan födas i fel kropp precis som man kan födas i fel land." Och det är så sant, så sant.

Som jag skrev här: Jag är inte gjord för Sverige, jag passar inte in här. Klimatet och jag går inte riktigt ihop.
Jag känner mig inte hemma här, jag har en ständig längtan efter något annat. En stark längtan hem, som inte dämpas av att jag bor i Sverige. Det har alltid känts som om mitt hem är någon annanstans.

Det är meningen att mitt hem, inte är det som jag trott var mitt hem, utan det som är mitt hem, inte är Sverige, det är någon annanstans.

Ja, jag älskar Sverige. Jag är född här, jag har växt upp här, jag har min familj och mina vänner här. Men i mitt fall räcker det inte, det är inte tillräckligt.
Sverige är för litet för mig som vill så mycket mer. Allt jag vill får inte plats i Sverige.
Min längtan växer.

Jag måste prova på, träffa människor, resa, andas, utvecklas.