tisdag 11 november 2008

can't sleep

Karlarna i hemmet sover, men inte jag - jag är vaken. Kunde omöjligt sova, jag var alldeles för hungrig och tillslut tog hungern överhanden. Sitter nu ensam i köket och äter yoghurt med red berries och försöker vara så tyst som möjligt för att inte väcka Jonas och Mårten.

Jag tänker på allt möjligt, det är typiskt att alla tankar kommer på natten. Jag tänker på mig själv, på livet, på mina äckliga defekter på hakan som ser ut som brännsår, på värme, på pappa, på mamma och på Sara.

Älskade papi. För att du gör vad som helst, när som helst, dig förlitar jag mig på och jag älskar dig högt.
Älskade mami. För att du är så stark, min inspiration och förebild. Jag ser upp till dig. Jag älskar dig obönhörligt.
Älskade syster. För att vi har ett band som inte kan förstöras. Du är otrolig, och jag älskar dig precis som du är, precis som alla andra.
Jag gör allt för er.
Och hjärtat, du vet vad jag känner.
Jag längtar ut till Mami, till tystnaden och lugnet. Det är så otroligt skönt att vara där ute. Jag förstår precis varför alla älskar det.
Tidigare tyckte jag bara att det var jobbigt att vara därute, ingen civilisation och nästintill omöjligt att ta sig därifrån om man inte har bil. Nu uppskattar jag det, älskar det. Det är precis som om allt rinner av en när man är där.
Sitta i fåtöljen med en filt om benen, lyssnande till spraket av brasan. Ljuvligt!

Jag tänker på allt som kommer att ske i framtiden, vissa saker inom snar framtid och andra saker längre fram. Jag hoppas att ni inte missuppfattar vissa saker som kommer att ske, för att ni vet att jag älskar er lika mycket.
Men jag är hoppfull, och full av längtan.

Med det avslutar jag för mig. Jag hoppas att du har en trevlig natt, och en minst lika trevlig morgondag.

Pussgodnatt

Inga kommentarer: