äckel

Vet ni vad jag hatar?
Jag vet att hata är ett starkt ord.
Tidigare ogillade jag dem bara, men nu hatar jag dem.

Emo. Emos, eller vafan de nu kallas.
Skitsamma, de är lika motbjudande vad än de kallas.
"Nej, men emo står för emotional music, det är stilen.
Emo är en stil, inte något man är."
SKITSAMMA, jag skiter väl i vafan det är?
Det är lättare att säga emos till alla.
"Hej jag heter Per, och jag är emo. Jag klär och
sminkar mig svart för att jag trivs i det.
Jag är unik, för att jag är emo, jag har min egen stil."
När inser ni att om man är emo, så är man fan inte unik?

Förut var det kanske så, för några år sedan.
Då var det färre emos i städer, och fler av "oss andra".
Nu är det tvärtom, och nu kallar de sig unika?
Ta min syster som exempel, hon är en originalare
(om man nu kan säga så)
När hon började i gymnasiet, för ca 6 år sedan, så började hon
klä och sminka sig svart. 6 ÅR SEDAN!
Nu har hon dock växt ifrån det, tack och lov.

Men jag stör mig så jävla mycket på emos.
De är äckliga små jävla snorungar som inte vill växa upp.
Är människor utstötta, ser mindre bra ut eller inte får
flickvän/pojkvän så blir de emo.
Det är sant.
Då hittar de likasinnade, det är klart att dem gör det
när alla tänker så. De är som pesten, de söker sig till varandra.

De är bara ivägen, störiga, högljudda och fjantiga.
Jag stör mig något så fruktansvärt på dem!
Jävla äckel.

Jag måste avsluta inlägget nu, sitter jag och
ältar emos så blir jag bara irriterad.