Vaknade brutalt av min telefon som vibrerade som om tredje världskriget is coming up. Det var Mami som ville säga att jag fått en tandläkartid idag.. Efter halv 3, jeezez. Jag hinner inte ens avvärja attacken förräns det klickar i telefonen och jag inser att jag måste ta 12.04 tåget till Shamn. Tandläkaren var inte där, men det var tandsköterskan så hon ska fylla igen mitt ev. hål preliminärt. Jag menar, p r e l i m i n ä r t ? Det betyder ju att jag måste tillbaka dit inom en snar framtid, och det hjälper inte precis för mig som är absolut livrädd för tandläkare. Skulle jag få välja att gå till tandläkaren på en rutinkontroll eller bli biten av en rabiessmittad rottweiler så väljer jag nog det senaste. Tandläkare gör mig kallsvettig, gråtfärdig och skräckslagen.
Som sagt, idag skulle jag och Nati göra en grafisk manual till mediekommunikationen. Jag skickade ett 911sms till Nati men fick inget svar. Hon sover och jag vill inte väcka henne då jag inser att vi ändå inte kommer hinna göra den innan jag åker till Söderhamn. Då är frågan; ska jag stanna i Shamn inatt? Allt pekar på ja men den där jävla manualen måste göras. Vi kanske kan göra det via msn? Smart som jag är så googlar jag såklart. (google for life) På modul..
Nati, jag googlade på modul! Det där jävla ordet har etsat sig fast från nowhere på min hjärna och när jag formar munnen för att säga manual så kommer endast ordet modul ut från kakhålet. Dock är då frågan om jag ska ta med mig datorn till Shamn. Ska jag sova där inatt behöver jag den, och det kanske är säkrast att ta med sig den? Ett annat dock är att jag inte fått svar av Nati ännu, men vi sa att vi skulle göra modulen (manual vafan!) på fm så slipper vi sitta med den ikväll. Men ska jag sova i Shamn inatt?
Åh vad jag blir frustrerad. Inte känns det som om jag hinner förbereda mig på den värsta skräck som finns heller.. Det är bara att slänga sig på tåget. J ä v l a r! Jag måste dessutom köpa årskort också, mitt har gått ut (..och kom aldrig hem igen, höhö) Nu infinner sig paniken, tack för den, och jag inser att jag har miljoner saker att göra. Later, om jag överlever tandläkarattacken det vill säga.
-------
När inlägget är klarskrivet så inser jag även att jag gav det rubriken: åttonde januari. Seriöst alltså, förstå min rädsla för tandläkare. Allt kommer att gå snett idag. Det är sjunde januari, tro inte att en dag passerat medan ni sov. Felet är såklart tillrättat.
-------
Puss
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar